Storbritanniens allmänna val som skedde för en vecka sedan blev en besvikelse för alla tre av de största partierna. De Konservativa vann men fick inte tillräckligt med röst för att de kunna bilda regering utan hjälp av Liberal Demokraterna. Strax efter valet följde förhandlingar mellan de Konservativas ledare, David Cameron och Liberal Demokraternas ledare, Nick Clegg, men det verkade som om partierna inte kunde samarbeta. Sedan annonserade Labour premiärminister Gordon Brown att han skulle avgå som partiledare, förhandlingar påbörjades mellan Nick Clegg och de andra Labour ledarna. När det blev klart att Labour och Liberal Demokraterna inte kunde samarbeta, avgick Gordon Brown. Plötsligt kom en annonsering på måndag kväll att David Cameron hade blivit Storbritanniens premiärminister i samarbete med Liberal Demokraterna. Men överenskommelsen mellan Liberal Demokraterna och de Konservativa är beroende av flera förutsättningar, framför allt att landet får en folkomröstning om frågan hur valsystemet ska reformeras.
Den här tiden kan bli avgörande. Storbritanniens valsystem är föråldrat. Det är odemokratiskt att ett politiskt parti kan bli regering om de bara får en tredje del av alla rösterna. Men det händer ganska ofta som konsekvens av Storbritanniens valsystem. I framtiden kommer Liberal Demokraterna aldrig att bli uteslutna från den brittiska regeringen.
Men Storbritanniens största nuvarande problem är landets dåliga ekonomi och regeringens underskott, som är, relativt, nästan lika stort som Greklands. Arbetslösheten har ökat i de senaste tre år. Skattinkomsten minskar och kostnader växer eftersom regeringen måste betala ut mer bidrag till arbetslös. I slutet av 2009 var regeringens skuld nästan 70% av landets BNP och ökning av skulden fortsätter. Det finns också mycket slöseri av pengar genom onödig byråkrati.
Vad ska göras? Regeringen kan höja skatter men det kommer att orsaka ökad arbetslöshet. Både Liberalerna och de Konservativa vill att den offentliga sektorn ska skäras men i verkligheten är det lättare sagt än gjort. Vilken sektor ska skäras? Försvar? Sjukvården? Bidragen? Utbildningen? Vägar och järnvägar? Hur kan regeringen välja? Att skära den offentliga sektorn kan orsaka arbetslöshet och slutligen kommer inga pengar sparas.
Enligt min åsikt är det grundläggande problemet att regeringen, oberoende av politiska partiet, tror på felaktiga ekonomiska teorier, med det är inte bara i Storbritannien, utan i nästan hela världen. Varför gör de det? Det är faktiskt förvirring om vad de grundläggande termer i ekonomisk teori betyder. Vad består “rikedom” av? Är mark eller slavar någon slags rikedom eller inte? Vad betyder egentligen ordet “kapital”? Är mark ett slags kapital eller ej? Eller pengar? Hur skapas rikedom? Och vad består ekonomisk rättfärdighet av?
Om sådana frågor inte svaras är det omöjligt att skapa ett samhäll där många människor inte är missnöjda. Och egentligen är det inte helt politikernas fel. Felet är akademikers som undervisar politikerna, särskilt i de gamla universiteten som Oxford och Cambridge. Resultatet är att i de flesta länder är skattsystemet en apparat som straffar både arbetare och affärsmän, och regeringarna lider alltid av brist på pengar.
I Storbritannien har vi ett problem till. Undan för undan stal adelsfamiljer landet av folket. De flesta människor, och de flesta affärsmän måste betala ut hyran till markägarna. Följaktligen blev folket delat i två stammar. Det Konservativa partiet tillhör ägarnas stam och skapades framför allt för att bevara och värna markägarna. I Storbritannien hade vi inga reduktioner, och resultatet är att vi har en överklass som håller fast vid sin rikedom och makt. Det avspeglas i brittisk politik. De Konservativa styrs av adelsklassen, som inte bryr sig om de fattiga, och bryr sig om mellanklassen och affärsmän bara för deras röster i val. Labour partiet tillhör arbetarnas stam.
Liberalerna var ursprungligen det affärsmännens parti men blev trängt ut av Labour när allmän rösträtt invigdes under 1800-talet. Då inblandade sig de flesta affärsmän i det Konservativa partiet men egentligen ville partiet inte sträva efter affärsmännens fördelar om dessa konflikter mot egendom ägarens fördelar. Och alla partiledarna tillhör överklassen!
Det finns ingen bot utan att de brittiska själva blir medvetna om den här situationen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar