måndag 19 oktober 2009

En invandrares upplevelser i början av 1900-talet

Min mormor och morfar var invandrare. De flyttade till Storbritannien i början av 1900-talet. Min mormor kom från Estlands huvudstad Tallinn och min morfar från Babruisk som ligger nära Minsk i nuvarande Vitryssland. På den tiden var både Estland och Vitryssland en del av det Ryska kejsardömet, liksom Finland. Min mormor hade studerat till lärare vid Tartus universitetet och hon undervisade i musik och kanske språk. Hennes modersmål var antagligen tyska och hon kunde ryska, och judiska, hebriska, estniska. Sådan språkkunskap var inte ovanlig. På den tiden var tyska och ryska de gemensamma språken. Hon hade avslutat sina studier 1895 och förresten, på den tiden hette Tallinn Reval och Tartu Dorpat. Det verkar som om hon blev privatlärare. Hennes släkt var affärsmän som handlade med pälsar och som blev mycket rika.

Med min morfar var det helt annorlunda. Han hade många syskon och familjen var fattig. De flesta syskonen flyttade till USA men av en slump hamnade min morfar i London. Kanske hade han blivit lurad. Omkring 1900 kom min mormor till London för att hälsa på sin syster. Hon träffade min morfar och snart gifte de sig. Det var ett beslut som min mormor alltid ångrade. I början kunde hon inte engelska. Familjen var alltid fattig. Hon tyckte inte om sina engelska grannar som var hotande och ofta fulla. De fick två flickor och då kom första världskriget.

Det verkar att, som flicka, var min moder mycket medveten. De flesta flickorna i klassen var också invandrares barn och talade engelska med en märkbar brytning, en blandning av det judiska språket och arbetaklassdialekt. På något sätt – vem vet hur – visste min moder att det var viktigt att tala engelska med överklassbrytning. Hur kunde man lära sig det? Det var ingen gåta. Det behövdes bara att hon lyssnade noggrant till läraren och sedan kopierade exakt. Och det gjorde hon. Hennes klasskompisar såg ner på henne men hon brydde sig inte.

Hon slutade skolan när hon fyllde 14 år, blev lärling på en hattfabrik och när hon var färdigutbildad etablerade hon sin egen affär. Snart blev hennes affär mycket lyckligt. Men hennes mor blev obotligt sjuk och min moder tvingades att stanna hemma för att ta hand om henne. Efter min mormors död var det omöjligt att börja igen med hattaffären eftersom då, som nu, var det lågkonjunktur: det så kallade hungriga trettiotalet. Vad hände då? Hon gick till kvällskolan och lärde sig att skriva maskin. Nu blev hennes överklassbrytning verkligen till nytta för henne, eftersom hon kunde jobba som sekreterare till exempel, på myndigheterna eller på något stort bolag. Om hon inte hade lyssnat noggrant till sin lärare skulle livet ha blivit helt annorlunda. Med arbetasklassbrytning kunde män och kvinnor bara få något tråkigt jobb i någon fabrik och bara dålig lön.

Inga kommentarer:

The Power of Silence by Cardinal Sarah

Cardinal Sarah is the Guinean cardinal who heads the Vatican’s Congregation for Divine Worship. He is also the author of The Power of Silenc...