tisdag 7 april 2009

En ö i havet

Brännö Husvik in the snow

"En ö i havet" är den första av fyra böcker skrivna av Annika Thor. Dessa handlar om två judiska flickor under andra världskriget. År 1938 invaderade Tyskland Österrike och landet fick nazistisk regering. Från början hotades judarna men snart blev de utsätta för allvarlig våld även av poliserna. Rika judar blev tvungna att flytta från sina lägenheter och sedan bodde många familjer gemensamt i trånga levnadsvillkor. Så småningom blev livet hårdare. Poliserna grep judarna trots att de inte hade gjort någonting fel. Judarna förbjöds att äga hundar eller åka spårvagnar eller bada i sjön. Många judar försökte att flytta men de flesta fick inte inresetillstånd av andra länders regeringar. Judarna var fångade. Däremot gav några länder tillstånd för att barnen skulle få bo där och på detta sätt började den så kallade barntransporten.

Krigets moln samlas under sommaren 1939 när Steffi, 12 år gammal, och hennes syster Nelli, 7 år gammal, kommer fram till Göteborg, trötta och hungriga efter nästan två dagar i tågets trånga kupé på resan från Wien. Avsikten är att vänta bara en kort tid på deras föräldrar och sedan ska familjen resa till Amerika.

Barnen bli mottagna av hjälpkommittén och fosterföräldrar men inga väntar på Steffi och Nelli. Till slut stannar flickorna kvar när alla barnen har tagits till deras nya hem. Sedan bli de oroliga. En kvinna följer med flickorna med taxi till kajen och skickar de på en liten ångbåt. Nelli frågar vart båten går. Steffi hittar på sitt svar: båten går till en semester ö med sandiga stränder och palmer. Fartyget går nerför älven och ut på öppna havet som är någonting som flickorna aldrig hade sett förut. När båten möts av stora vågor bli Steffi sjösjuk.

Båten kommer fram till hamnen på en ö. Det luktar fisk och något äckligt. Vid hamnen ligger sjöbodar gjorda av trä. På kajen står en kvinna. Tant Alma heter jag, säger hon. Tant Alma tar flickorna i händerna och de går till tantens lilla hus, där väntar Marta, en gråhårig kvinna med strängt ansikte. Nelli ska bo hos Alma, som har egna barn, och Steffi med Marta och Evert Jansson som inte har barn. Flickorna är besvikna eftersom de separeras.

Snart tycker Nelli att hennes nya liv egentligen är ganska roligt. Almas barn bli lekkamrater. De kan bada och cykla och ligga i solen på stranden. För Steffi är livet helt annorlunda. På första kvällen skriver Steffi till sina föräldrar att de bör komma och hämta dem, annars kommer hon att dö. Sedan läser hon brevet, knycklar det till en boll, döljer det i en lucka vid fönstret och skriver ett annat brev som säger hur spännande resan var, alla är snälla, och nu bor hon i ett rum med utsikt över havet. Men Steffi trivs inte. Hon förstår inte språket. Tant Marta är alltid mycket allvarlig och religiös. Huset luktar av rengöringsmedel. Hon är medlem i Missionskyrkan och vill att Steffi bli medlem och hon döpes också trots att hon är judisk.

Veckorna förflyter. Kriget börjar. Snart kan Nelli svenska. För Steffi är det svårare eftersom Marta nästan alltid är tyst och farbror Evert är borta på fiskebåten. Vädret bli kallare och efter en tid är det dags att börja Folkskolan. För Steffi är skolan besvärlig. Andra flickor i klassen mobbar henne eftersom hon pratar med konstig brytning, ser annorlunda ut med mörk hud och hår och framförallt tycker lärarinna mycket om henne eftersom hon är duktig. Steffi kallas ironiskt prinsessan.

Ibland får hon brev från sina föräldrar som vill flytta. Hon försöker få hjälp av Evert som skriver till en vän som är medlem i Riksdagen för att de ska få inresetillstånd att bli flyktingar i Sverige. Vintern är den kallaste i många år. Efter Jul fryser havet och man kan gå över isen till fastlandet. Steffi försöker att åka till Göteborg och talar med hjälpkommittén och tar kälken som hon fick som julklapp. Men några timmar senare har hon gått runt i en stor cirkel och kommer tillbaka till huset.

Våren kommer. Föräldrarna får inte inresetillstånd. Det är dags att bestämma om barnen slutar skolan eller fortsätter till läroverket. Steffi får bra betyg och vill börja på läroverket eftersom hon tänker studera till läkare. Men hon måste bo i Göteborg och fosterföräldrarna har inga pengar fast det är inte den sanna anledningen – till slut förklarar Alma att Marta inte vill att Steffi flyttar eftersom hon skulle sakna henne för mycket. Steffi har blivit en ersättning för hennes egen dotter som dog för många år sedan. Det ser omöjligt ut.

Under sommaren ändras allt. Tyskarna invaderar Danmark och Norge. Kanske kommer Sverige att invaderas. Alla bli rädda, men sommargästerna kommer ändå. Hos Jansson är sommargästerna mycket snälla. Pappan är läkare, pojken som heter Sven är lite äldre än Steffi. Det bästa är att Steffi, som älskar hundar, får gå ut med gästernas hund Putte.

En dag cyklar Steffi till affären med Putte. Affäresinnhaverens dotter Sylvia är mobbledaren och Steffis största fiende och hon står med pojkar utanför affären. När Steffi kommer ut från affären blir det gräl och slagsmål. Hunden biter pojkens byxben och sliter det. Putte springer bort. Steffi springer efter men kan inte hitta honom. Snart tänker hon att Putte är död. Hela denna långa heta sommar dagen gömmer Steffi sig i en grotta i klipporna. Sent på kvällen smyger Steffi hem. Hon går in i trädgården, tittar genom fönstret och ser tant Marta gråtande. Nu förstår Steffi.

Sommaren är nästan över. Nelli och Steffi har lärt sig att cykla och simma, att fiska och rensa fisk, och att ro båt. Sådant skulle de aldrig gjorde, hade de stannat kvar i Wien. På hösten kommer Steffi att bo med sommargästerna i Göteborg och börja på läroverket. Nelli har många lekkamrater på ön. Trots att kriget rasar och flickorna inte vet vad som händer med sina kära föräldrar är livet ganska roligt. Så var det för många under kriget. Som jag, till exempel.

2 kommentarer:

Romantist sa...

Annika Thor är mycket kända författaren i Sydkorea, också.
En ö i havet var mycket påverkad av Anne Pa Grönkulla. Jag älskar det!
Tack, bra skriftligen.

Anonym sa...

den där boken och filmen är bara för bra! :)

The Journey East #2

The state of the Catholic Church A few years ago I visited Riga, the capital of Latvia. At 9.30 in the evening, a crowd of young people cam...